Äktenskap

Sen jag gifte mig har jag vägrat inse att jag inte är samma människa men allt förändras efter man är gift, men till det positiva. Jag har blivit försiktigare, jag tänker efter när jag hamnar i vissa situationer, jag försöker inte trappa på någons tår samtidigt som jag inte låter folk trappa på mina heller.

Igår kände jag mig lite och att jag inte kunde vara mig själv längre, och jag hatar den känslan. Folk överanalysera sitt liv och tror sig veta allt konstant, men allting är inte svart-vitt hela tiden. Ibland ligger det något annat bakom. jag säger inte att det alltid är så, men ibland är det det.

Jag sätter alltid Älsk på första plats. Oavsett vem som är med mig eller vem som finns runt om mig. Jag gillar att vi är öppna mot varandra. Vita lögner finns alltid för att han inte ska oroa sig, men det är bara det liksom.

Jag kände mig malplacerad och utanför. Nej, jag har inte längre lust att festa till tre på morgonen, ja, jag har grannar som inte gillar att jag spelar musik efter 12 liksom.

Jag vet inte, men det kändes inte rätt bara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0